Risem Schölj wörd 1946 grünläid. Dåt wus iinj foon da hiimstounsschoule, wat eefter e tweede wråålskrich as en riseltoot foont frasch/dånsch tuhuupeårbe önj Nordfraschlönj tustånde kömen (oudere wjarn Stääsönj än Naibel). Dåt füng uk en grut bedjüsing for e tukamst foont schölj. Ma dåt schölj wjarn eefter e wale foon da, wat et möölik mååged häin, trii müüle ferbünen.

Di spräke än da kulturäle wjarte foon e hiimstoun schönj tu bjarne än ålerne fermadeld wårde. Dåt waning tut norden, eefter Dånmark, schölj wider äämmååged wårde. Deerfor schönj da bjarne än wåksne tujarst e dånsche spräke liire. Än ‘last but not least’ schölj et uk en schölj for da bjarne weese.

Dåt frasch heet, tubai dåt dånsch, åltens en wichti rul spaald önj da 50 iir, wat et Risem Schölj nü jeeft. Di spräkeunerrucht as aw maning ünlike wise for ham gängen. Önj da jarste tiin ‘wile’ iir as er was unerruchtet wörden, as et beest pååsd. Huum häi di furtel, dåt åle bjarne frasch ferstönje, än mååst åål et uk snååke köön.

1956 wörd Marie Tångeberg schöljliidjer. Jü seet di fraschunerrucht önj fååste rååme än brükd di spräke sü foole as möölik önj åle unerruchtsstüne. Ai nooch deerma, fiiw iir lääser begand jü ma dåt jarst frasch mamenspräkeschölj, wat huum gödj ma iinjse institutsjoone bai oudere etnisch/kulturäle manerhäide önj Europa ferglike koon. Et wörd stalsweegens foon süwälj ‘Skoleforening’ as uk foont ‘Kultusministerium’ önj Kil haanenümen.

Önj da jarste schöljiirnge brükd jü bloots frasch as unerruchtsspräke, än dånsch än tjüsch kömen dan önj e 3. än 4. klas as feek deertu. Di fersäk wörd önjfång foon e 70er oufslin. Deerfor jäif et twäär grüne. Maner än maner bjarne snååkden frasch foont hüs üt, en tendäns, wat ham schinboor jarst nü wi anert, än da widerefäärene schoule krååwden mör än bääder dånsch spräkewaasen, sü dåt mör dånschunerrucht önjtgrünschölj nüsi wörd. Huum häi tu jü tid nuch nån dånschen bjarnetün önj Risem.

 

 

 

Marie Tångeberg

Ours en treeden grün wus was uk, dåt Marie ma haren fersäk har tid forüt wus än deerfor ai foon e dånsch sid än uk ai foon e tjüsch sid ferstiinjen wörd. Ours uk foon da frasche füng jü ai dåt heelp, wat eentlik nüsi wus. Da wjarn nuch åltens wil önj e gung ma e gränsstrid. Än dåt heet was uk deertu baidreegen, en sü mödjien än woogden fersäk tu furtel foon en latjen spräke tu stupen.

Ours deer wörd åltens nuch en påår stüne frasch unerruchted tubai da biise spräklike hoodfeeke dånsch än tjüsch. Än di spräke wörd jüstsü as da biise oudere önj e schöljwarkeldäi brükd. 1977 köm dåt feek frasch et jarst tooch ma önj e stüneferdiilingsploon. Aw wansch foon da ålerne wörd frasch 1985 en obligatoorisch unerruchtsfeek önj Risem Schölj. Et wårt tou stüne önj e waag foon e 3. bit tu e 9. klas unerruchted.

E situatsjoon diling as en späägelbil än en produkt foon üüs bili lung än schaftend fortid, wat likes präägd as foon en grut kontinuitäät.

Da grünleedene müüle jüle uk diling nuch, nämlik dåt fermadeln foon hüüljinge än waasen tu bjarne än wåksne. Dåt wus än as jü metoode än jü årbesform, wat har tu da schaftene ferhüülje än da feranerde spräke- än kultuurmünstre önj üüs näier än wider amfälj önjpååse muurst.

Jüst sü as bai oudere schoule liire üüs bjarne ål önj e bjarnetün dånsch. Önjt schölj gungt e unerrucht dan widere aw dånsch än tjüsch. Ours önj mödjseeting tu da oudere dånsche schoule hiire üüs bjarne ål foon e jarst klas ouf di frasche spräke, wat uk bütefoor e unerrucht brükd wårt. Sü wårde madiilinge bait gemiinsoom schungen di mjarn süwälj aw frasch as uk aw dånsch önjsäid. Önj e pause än bai oudere geläägenhäide gungt et aw diseelwie wise for ham. Da spräke san bünen tu da änkelte manschne, sü dåt da liirere, wat frasch snååke, jam sü wid as möölik tut frasch hüülje än da oudere tut dånsch. Tjüsch wårt natörlik, jüst as bai ål da oudere schoule, aw en pååsliken wise brükd.

Önj e 3. klas begant dan di obligatoorische fraschunerrucht ma tou stüne frasch önj e waag. Heer liire da bjarne dan di spräke, wat ja bit deerhaane fort mååst bloots hiird hääwe, uk seelew tu brüken.

Et kamt e unerrucht natörlik tu gåågen, dåt en diilj foon üüs schoulere nuch frasch foont hüs üt san, e haleft di spräke nuch önj e famiili hiirt, än dåt en arken et frasch nuch as en läämtien spräke önjt toorp belaawe koon.

Ouf e 5. klas wårde da stüne fort mååst deertu brükd, am wase projäkte döörtufäären. Da schoulere mååge frasche spale, comics, schriwe tääle än teooter-stöögne äsw. Önj di tuhuupehång spaalt üüs jülfiir önjt schölj en grut rul. Heer treese da ‘grute’ (5. bit 9. klas) ma jare tum diilj seelewschraawene frasche teooterstöögne ap. Sün stuk duurt ambai 45/50 minuute, än et wårt ai bloots önjt schölj wised, ours uk möre tooche önjt toorp. Tum diilj wårde uk oudere feeke, sü as biologii, historie än geografii aw frasch unerruchted.

Tu leest schal deer nuch säid wårde, dåt we üs önj Risem Schölj ål tu en bili eederen tidpunkt ma e mörspräklikhäidsproblemaatik befootet hääwe, ouerdåt we önj mötjseeting tu da oudere dånsche schoule ai bloots twasche dånsch än tjüsch fermadle schönj, ours we schönj än wänj uk üüsen hiimstounsspräke än üüs kultuur önj e schöljwarkeldäi ma inbränge.

Än dåt bedjüset, dåt we önj üüs kulturäl/spräklik årbe ai eefter e önjtwider/unti metoode gunge köön, ours en multikulturäl münster eefter et süwälj/as uk süsteem weewe schönj, wat da trii kultuure aw en positiiwen årt än wise tuhuupebün.